Andra sidan.
Hittade detta på nätet hos Milos änglastuga.
Eftersom jag idag har varit på begravning så
kom det givetvis lite tankar på hur det blir på
andra sidan. Och tänkte på hur har min dotter det
egentligen. Själv så är jag livrädd för döden,
tycker det är så hemskt.
Men jag hoppas att Ida har det så här i allafall.
Och att hon kommer till oss i drömmarna
fast vi inte kommer ihåg det när vi vaknar.
Tyckte detta är så fint skrivet.
Barnen i Andevärlden!
Vad händer en baby eller ett lite barn som går över gränsen?
Tänk på att det endast är ur fysisk synpunkt som barnet tycks dö!
En dödens ängel är närvarande vid övergången
och själen faller i djup sömn och förs bort med ömhet och kärlek!
Barnet vaknar upp i den andliga världen
med den Gudomliga Moderns ande vid sin sida.
Barnet är inneslutet i hennes omsorg
och dess eventuella rädsla lugnas.
Förberedelser har vidtagits på förhand
för dess speciella behov.
Ofta kommer någon älskad släkting,
en farmor eller mormor
(eller kanske dess egen mor som kanske sover vid den tiden)
och ger det kopior av dess favoritleksaker att leka med!
Barn som går över har ingen känsla av fysisk förlust,
eftersom de har varit skilda från anden under bara
en kort period känner de sig hemma!
För dom är det som att komma till en plats
som kommer ihåg och älskar,
fastän dom fortfarande minns
sina nyförvärvade föräldrar på jorden!
De uppskattar snabbt allt som gjorts för att glädja dom.
De bor i hem i ett underbart landskap,
leker roliga lekar och har andra förströelser!
När de blir gamla nog besöker dom skolor och andra läroanstalter.
Allt är genomsyrat av Guds kärlek
och de har en känsla av trygghet var de än befinner sig!
Med stor glädje upptäcker barnen och bekantar sig med
naturens värld och blir vänner med de naturandar
som finns där och även med de många andra barnen
som kommer över från jordelivet!
Dessutom är dom fortfarande knutna till sina föräldrar
och besöker dom ofta när dessa är befriade under sömnen.
Föräldrarna glömmer sedan sina drömmar om återföreningen
och kan inte i minnet återkalla de hem dom har besökt
på landet eller vid havet!
Barnen växer fort däröver,
tiden i andevärlden kan inte jämföra med människornas tid.
Dom som förlorat ett älskat barn genom döden
kan vara övertygade om att dom har det bra
och att när deras egen stund kommer
att gå över skall återförenas med sitt barn,
som för en kort period återtar det utseende
dom kommer ihåg för att något främlingsskap
inte skall uppstå när dom träffas!
Livet bortom skulle vara ofullständigt
utan djur som vänner.
Dom överlever också döden,
också dom åtnjuter ett liv i frihet
med djurens alla glädjeämnen frånsett
att dom inte jagar eller dödar!
För dom är deras nya liv en återupprepning
av deras gamla men fulländat och vackert i varje detalj.
Men inte desto mindre kommer dom ihåg
sina tidigare vänner och väntar på deras ankomst!