Från det ögonblick jag föddes har du
behandlat mig som en unik varelse,
inte som en produkt av dig själv och pappa.
Du har fått mig att förstå att jag
Kommit till världen för min egen skull,
inte för att du skulle ha någon att äga och skämma bort.
Du har alltid behandlat mig som en självständig individ.
Därför är det så lätt att älska dig.
Tack för att du alltid varit intresserad men aldrig nyfiken.
För att du varit kärleksfull men aldrig kvävt mig
med dina moderskänslor.
För att du rett ett bo åt mig,
men släppt taget om mig när jag var redo att ge mig av.
Tack för att du har öppnat alla dessa dörrar för mig,
men aldrig tvingat mig över tröskeln.
Det är mammorna som lägger upp maskorna åt oss.
De visar hur man stickar aviga och räta.
De ger oss ett mönster att följa.
Men kloka mammor, sådana som du,
lämnar ifrån sig stickorna efter några varv
och låter oss pröva själva.
En förståndig mor ger sina barn papper,
vattenfärger och en pensel,
men låter dem måla bilden som de själva vill.
-Okänd Författare-