Det jag gillar och ogillar med mitt jobb!

 

Det jag tycker om!

 

Vad jag gillar mest med mitt jobb ...barnen förstås!

Jag älskar när en förälder är nöjd med det vi gör för

deras barn under dagarna.

 

När man jobbar med de allra minsta och se hur de tar efter

i ord och handling av oss

Det bästa med mitt jobb är kramar och omtanken från barnen,

spänningen från barnen när de lär sig att göra något nytt.

Leende ansikten, kramar, pussar, fnitter och skratt

Att vara i närheten av barn och se saker genom deras ögon.

Se hur de tänker och framförallt allt roligt man får höra.

Ingen dag är den andra lik.

Att  se dom vara fri och släppa allt,

vi sätter på musik och dansar.
Att se dom utvecklas motoriskt.

Jag gillar att jobba med barn, och känner att jag ger

dom en positiv start på deras liv.

Även om jag vet att de skulle mycket hellre vara hemma

med mamma och pappa, för det är där dom ska vara!

 

Det jag ogillar mest är när de kommer med sjuka barn till förskolan

och inte tänker på att de smittar ner andra barn och vuxna på förskolan.

För vi är ingen sjukstuga utan en förskola,

Sen när föräldrarna inte följer schemat,

och då är det dom som inte hör av sig utan bara dyker

upp strax före stägning och då är de två timmar försenade,

och inte har meddelat sig.

För mig spelar det ingen roll utan det är barnet jag tänker på.

 Ett litet barn känner igen sig snabbt på vilka som brukar

gå hem innan hon/han går hem,

och helt plötsligt är man kvar och de som brukar

gå hem efter mig har gått.

Barnen blir oroliga när de ser en förändring

som inte stämmer med det vanliga.

 

Sen om det skulle ha hänt något med en olycka eller sjukdom

då är det ju en helt annan sak för då är det ju inte det första

man tänker på att ringa förskolan.

För i en sån situation så är man kvar så länge

som det behövs på förskolan och göra det mysigt för barnet.

 

En tredje sak är det här med kläder till barnen och märkning på allt.

Förstår inte varför det skulle vara så svårt

har vi så mycket pengar så att kläder bara kan försvinna

när dom inte är märkt.

 

Sedan detta tjat (som vi får hålla på med) att nu är det dags för det och det.

T.ex galonkläder, föräldrarna vet att vi är ute två gånger per dag,

vi kan inte vara inne med ett barn som inte har just de kläderna där

utan då får barnet gå ut utan galonkläder som det är i det här exemplet. Föräldrarna måste börja tänka lite mera

för det är just deras barn som blir lidande i såna här situationer.