Om mobbing.
Mobbning är förbjudet.
Mobbning är att upprepade gånger under en tid trakassera
en annan människa.
Att trakassera kan t ex vara att:
reta någon ofta
göra grimaser eller härma någon
slå, knuffa eller sätta krokben
frysa ut någon
skriva nedsättande om någon
uttrycka något nedsättande till/om någon rörande kön,
religion eller etnisk bakgrund
Förskolans/skolans handlingsplan mot mobbning i korthet.
Personligt samtal mellan mobbaren och läraren som klargör
innebörden av beteendet och utfärdar en varning för upprepning.
Representanter för elevvårdsteamet deltar i utredningen och föräldrar kontaktas, skolans antimobbningsgrupp aktiveras.
Vid händelser av synnerligen allvarlig karaktär kontaktas
polis och sociala myndigheter.
Du kan som förälder alltid med förtroende vända dig till antimobbningsgruppen, skolledningen eller annan personal.
Det finns en brevlåda utanför expeditionen där elever
och föräldrar kan lägga anmälningar om misstänkt mobbning.
Handlingsplan mot kränkande behandling.
Förskola och skolans värdegrund.
Alla ska känna sig trygga.
Därför ingriper vi mot mobbning, rasism och all annan diskriminering.
För att skapa goda kamratrelationer uppträder vi trevligt,
använder ett vårdat språk och hjälps åt att lösa konflikter.
Genom att visa hänsyn och respekt för varandra
tar vi ansvar för vår arbetsmiljö.
Vi stoppar mobbning.
På förskolorna och skolorna ska det arbetas aktivt med att förebygga och stoppa mobbning. Undersökningar visar att tusentals barn i svenska skolor berörs av mobbning - som offer eller plågare. I många skolor förekommer mobbning, men det går att stoppa den!
På vår skola har vi riktlinjer för hur vi ska arbeta när det upptäcks att någon är mobbad. Samarbete mellan antimobbningsteam, elevvårdsteam, lärare, föräldrar och elever är ett viktigt led i att lösa mobbningssituationer. I vissa fall måste även andra resurser kopplas in (t. ex. socialtjänst och polis).
Vad är mobbing?
Det är viktigt att skilja mobbning från så kallade vanliga konflikter och bråk. Det är mobbning när:
en elev upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar/ kränkningar
t ex knuffar, elaka kommentarer,
utfrysning från en eller flera elever
när parterna i en konflikt inte är jämnstarka
utan den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt.
Mobbning är ofta svårt att upptäcka och sker i regel när de vuxna inte ser. Det mobbade barnet berättar sällan vad hon/han är utsatt för,
eftersom det känns för plågsamt att tala om det.
Blir ditt barn mobbat?
Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir mobbat:
ovilja att gå till skolan
vill inte berätta hur det är i skolan
har inga kamrater i klassen eller skolan
kommer hem med smutsiga och sönderrivna kläder eller böcker
har blåmärken som barnet inte kan förklara
verkar nedstämd, ledsen eller aggressiv
har ont i magen och huvudvärk
Dessa teckan kan också bero på andra saker,
men det finns anledning för dig som förälder
att ta kontakt med skolan för att få hjälp.
Du kan också hjälpa ditt barn genom:
att lära barnet att säga ifrån klart och tydligt
och betona att det inte är ditt barn det är fel på,
utan att det är de andra som uppför sig illa.
att hjälpa barnet att träna sin självkänsla genom
att t ex hitta aktiviteter där barnet kan få en annan roll i
kontakt med andra barn.
Mobbar ditt barn andra?
Det kan vara svårt att medge inför sig själv att ens barn mobbar andra.
Men om det är så, måste vi kraftfullt åtgärda det,
eftersom mobbning inte går över av sig självt.
Detta samarbete är viktigt både för det mobbade barnet
och för ditt eget barn!
Det finns många orsaker till att barn mobbar andra,
men oavsett orsaken skall du som förälder samarbeta med oss på skolan.
Om ditt barn mobbar andra skall du:
göra klart för ditt barn att varken du eller samhället
accepterar mobbning - det är helt enkelt fel - och att du ser
mycket allvarligt på ett sådant beteende.
ta kontakt med skolan så att vi tillsammans kan komma
tillrätta med problemet.
Visa att du inte accepterar!
För att mobbningen skall upphöra kan vi vuxna i skolan
och i hemmet göra följande.
Markera för barnet att:
det inte är skvaller att berätta om mobbning
utan ett tecken på mod och civilkurage
det är fegt att inte berätta - då tycker man likadant som den som mobbar.
skolans personal berättar inte varifrån de får sin information
- barn som vill berätta om mobbning är ofta rädda
för hämnd från de som mobbar.
Att stoppa mobbning är en fråga om civilkurage.
Prata med ditt barn om mobbning.
Är någon i klassen utsatt?
Är någon ensam och utfryst?
Vad kan ditt barn göra för att hjälpa sina kamrater.
Om skola och hem klart tar avstånd från mobbning
får det en positiv inverkan på alla barnen
i skolan och i förlängningen även i samhället.
Vi kan få en trygg och livsbejakande arbetsmiljö
för våra barn samt ett samhälle där mänskliga rättigheter respekteras.
Antimobbningsplan.
Antimobbningsteamet (två personer) talar med utsatt elev och eventuella vittnen för insamling av information.
Anteckningar förs.
Antimobbningsteamet talar med den/de som mobbar
och anteckningar förs.
Informerar om att mobbningen ska upphöra omedelbart,
samt att en återsamling ska ske om en vecka tillsammans med antimobbningsteamet.
Antimobbningsteamet kontaktar alla berörda föräldrar
och informerar om vad som hänt samt eventuella konsekvenser.
Återsamling en vecka senare med representant från anti-mobbningsteamet som talar med alla inblandade elever en och en.
Ytterligare uppföljning sker vid behov.
Om problemet kvarstår:
Informeras elevvårdsteamet
kallas den/de som mobbar till elevvårdskonferens (elev, föräldrar, antimobbningsteam, berörda lärare, elevvårdsteam, skolledning)
Åtgärdsprogram upprättas
Eventuellt skrivs kontrakt mellan den som mobbat och skolan
Uppföljande elevvårdskonferens
Åtgärdsprogrammet utvärderas
Eventuellt utarbetas ett nytt åtgärdsprogram
Om problem kvarstår görs anmälan till polis och/eller sociala myndigheter.
Handlingsplan för konflikt mellan vuxen och barn/elev.
Om en elev känner sig kränkt av någon vuxen vänder sig han/hon eller förälder till klassföreståndare, rektor, skolsköterska,
skolpsykolog eller annan personal.
Rektor och den som blivit anmäld/tilltalad informeras,
om så önskas tillsammans med facklig representant.
Rektor eller av denne utsedd person vidtar en utredning.
Båda parter, eleven och den tilltalade skall beredas
möjlighet till samtal med varandra.
Detta samtal kan ske enskilt, tillsammans med förälder, klassföreståndare, rektor eller annan vuxen allt efter parternas önskemål och ärendets art.
Uppföljning av ärendet görs inom tre veckor.
Eventuella ytterligare åtgärder vidtas av rektor eller parterna var för sig.
Dokumentation görs och förvaras hos skolledningen.
Rektors uppgift är att bevaka att man möts som jämställda parter och att konflikten får en varaktig lösning.
Stöd för vuxna.
Till stöd och hjälp för vuxna på skolan som känner sig utsatta för mobbning, sexuella trakasserier eller rasism finns förutom ledningen
och andra vuxna på skolan Kommunhälsans personalvårdskonsulenter.
Handlingsplan mot kränkande behandling.
Kränkande behandling – vad är det?
Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp
för olika former av kränkningar.
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon
eller några kränker principen om alla människors lika värde.
Mobbning är ett exempel på kränkande behandling.
Det är mobbning när en person vid upprepade tillfällen
blir utsatt för kränkande handlingar (t ex knuffar, ”psykningar”, elaka kommentarer, utfrysning eller våld) från en eller flera andra personer.
Det är mobbning när en person i en konflikt är i underläge och upplever sig kränkt vid upprepade tillfällen och/eller under längre tid.
Kränkande behandling omfattar mobbning,
men avser även andra former av kränkningar.
Det är viktigt att en händelse och/eller en situation benämns vid sitt rätta namn, exempelvis rasism, utfrysning, nedsättande tillmälen och glåpord, misshandel eller annat fysiskt våld, främlingsfientlighet,
diskriminering eller sexuella trakasserier.
Den utsattes egen upplevelse är utgångspunkt
i definitionen av kränkande behandling.
En person som känner sig kränkt måste alltid tas på allvar.
Till skillnad från mobbning är en enstaka handling
tillräcklig för att vara kränkande.
En del former av kränkande behandling är lagbrott och skall därför omedelbart bli föremål för polisiära åtgärder,
behandlas av sociala myndigheter och ytterst utsättas för rättslig prövning.
I skollagens portalparagraf (1 kap 2§) beskrivs det demokratiska uppdraget:
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse
med grundläggande demokratiska värderingar.
Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning
för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan
främja jämställdhet mellan könen samt
aktivt motverka alla former av kränkande behandling
såsom mobbning och rasistiska beteenden.
Handlingsplanen mot kränkande behandling kan under
inga omständigheter ersätta de åtgärder
som lagar och förordningar föreskriver.
Planen beskriver istället hur man skall gå till väga
när någon känner sig utsatt för kränkande behandling
samt innehåller förslag om förebyggande arbete.
Vid förskolan/skola är målsättningen att:
ingen skall utsättas för någon form av kränkande behandling
om kränkande behandling äger rum så skall en rad åtgärder vidtas
för att kränkningarna omedelbart upphör;
all personal aktivt förhindrar alla former av kränkande behandling
föräldrar och elever också förväntas aktivt motverka
alla former av kränkande behandling.
Aktivt arbete vid fall av kränkande behandling.
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper
genom att genast avbryta handlingen och prata med
de inblandade vid lämpligt tillfälle.
Beroende på kränkningens art meddelas berörd klasslärare
om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits.
Klassläraren pratar med den elev som gjort sig skyldig
till kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma
samt följderna blir om beteendet fortsätter och kontaktar föräldrarna.
Klassläraren pratar även med den elev som blivit kränkt
och kontaktar föräldrarna.
Om problemet kvarstår tillämpas antimobbningsplans punkter 4 – 6.
Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig
kränkningen är och om anmälan till polisen eller socialtjänsten skall göras. Samhällets lagar, Barnkonventionen och skolans författningar
är vägledande vid avgörandet.
Detsamma gäller kränkningar som sker mellan elever och vuxna på skolan.
Om elev blir kränkt av personal kontaktas rektor i egenskap av arbetsgivare. Rektor skall även kontaktas om elev kränker personal eller andra vuxna.
(Se bilaga till antimobbningsplan.)
Förebyggande arbete.
I början av varje läsår aktualiseras handlingsplanen genom t ex temadagar eller idéverkstad med eleverna.
Skolans personal ansvarar för genomförandet men
med stöd från föräldraföreningen.
Föreläsningar för elever, personal och föräldrar anordnas under läsåret. Föräldraföreningen ansvarar för planeringen och utformningen av denna aktivitet i samråd med lärare och annan personal.
Skolans samarbete med stiftelsen Friends fortsätter
och nya kompisstödjare utbildas.
En informationsskrift innehållande det viktigaste i handlingsplanen delas ut till alla nya elever och all ny personal vid varje läsårs början.
Har genomgripande förändringar gjorts delas den ut till alla.
Skolans hemsida uppdateras fortlöpande med aktuella planer.
Övrig information (debattartiklar, rapporter, studier) s
om är relevant för arbetet mot kränkande behandling
kan också presenteras där.
Prata med ditt barn om mobbning.
Är någon i klassen utsatt?
Är någon ensam och utfryst?
Vad kan ditt barn göra för att hjälpa sina kamrater.