Vanten.
Efter en folksaga från Ukraina.
En pojke var ute och gick en vinterdag.
Han hade gått runt i skogen för att att samla ihop lite ved.
Plötsligt tappade pojken sin ena vante,
Men det märkte han inte just då.
En liten mus fick syn på vanten där den låg och lyste rosa i snön.
”Här kan jag krypa in och värma mig en stund”, tänker musen.
Efter en stund kom en igelkott gående.
”Jag skulle vilja värma mig lite”, sa igelkotten.
”Det går väl för sig”, sa musen. ”Kryp in bara”.
Plötsligt kom en uggla utanför vanten.
”Kan jag också få komma in?” undrade ugglan.
”Kör till”, sa musen.
”Om du bara uppför dig, så”.
En kanin blev nyfiken och stannade vid vanten.
”Det skulle vara skönt att värma sig lite”, sa kaninen.
”Prova och krypa in då”, sa musen.
”Det där ser mysigt ut”! sa en räv som kilade förbi.
”Finns det rum för en till?”
”Än så länge…” svarade musen.
En mullvad stannade vid vanten och nosade på den.
”Kan man få hälsa på?” undrade han.
”Visst, varför inte?!” svarade musen.
”Jag vill också komma in och mysa!”
sa en grävling som precis gick förbi.
”Jag tror knappt det går, sa musen.
”Men gör ett försök”.
Nu var det riktigt trångt i vanten.
Plötsligt dök en björnos upp i vantens öppning.
”NEEEJ, björn!!!” ropade djuren.
”Nu är det FULLT i vanten!”
”Strunt!” sa björnen.
”Ni får väl klämma ihop er lie till?”
Björnen kom faktiskt in, men nu fanns inte plats för ett kryp i vanten.
Men det djuren inte märkte var att en frusen syrsa
var på väg att smyga in till dem…
Då SPRACK vanten, och alla djuren ramlade ut!!
Av vanten fanns bara en hög remsor och trådar.
När pojken vände hemåt med veden hittade han sin vante igen.
Men han kunde inte begripa vad som hade hänt med den.