... och är döslut.

Just nu hänger inte mitt huvud med ens.

Så får se hur det här inlägget blir.

 

Jag längtade ju inte precis till jobbet idag, hade gärna varit hemma

några veckor till. Iallafall den här veckan,

 för Tilde är fortfarande ledig.

Hon börjar på måndag i skolan.

 

Vi har iallafall haft en otroligt skön och härlig sommar.

 

Det har gått bra idag, har haft två inskolningar,

skulle haft tre stycken men vi gjorde lite omkastat

mellan en avdelning och hos oss.

Det känns ovant att jobba nu i augusti för jag har inte jobbat

 under denna månad på 8 år sen vi fick Tilde.

Var varit barnledig till slutet av september,

men i år var barndagarna slut och fick inte ha några kvar heller

 så det var bara att göra slut på dom innan jul.

 

Har jobbat mellan 7.30-18.00 idag så man är helt slut.

Sen ut till Birsta City och Ica Maxi så vi var hemma ca 20.00,

så det gick undan iallafall.

 

Nu är det snart nattinatt och imorgonbitti väntar

tandläkaren och sen jobbet med stängning.

 

Sov gott alla, det ska jag göra.

 

Kram.

//Maria.

   

 

Du är unik!

 
Jag har hört berättas om en man som fann slokande och döende träd,

 buskar och blommor när han gick ut i sin trädgård.

Han frågade dem varför,

 och eken sa att den var döende därför

 att den inte kunde bli lika hög som tallen.

 

Då han vände sig till tallen,

 fick han veta att den slokade därför

 att den inte hade druvor som vinrankan.

 

Vinrankan i sin tur var döende

 - därför att den inte blommade som rosenbusken.

 

Sedan hittade han en växt,

 en pensé som blommade och såg lika fräsch ut som alltid.

 

Av denna fick han följande svar på sin fråga:
- Jag tog för givet att du ville ha en pensé när du planterade mig.

 Om du velat ha en ek hade du planterat en ek.

 Om du hade velat ha en vinranka eller en ros hade du planterat det.

 Så jag tänkte att eftersom jag inte kan vara någonting

 annat än det jag är,

 ska jag försöka vara det efter min bästa förmåga.

 

Du är här för att denna existens behöver dig så som du är!

 Annars skulle någon annan ha varit här.

Du uppfyller någonting väsentligt, så som du är…
Se på dig själv. Du kan bara vara den du är!

 

Det finns inte någon möjlighet för dig att vara någon annan.

 Du kan antingen njuta av den du är och blomstra,

 eller fördöma det och vissna bort.

 

Av: Okänd.

  

     

Blom struktur.
 
Gör rötterna av handavtryck.

Stammen görs av papper, plastband eller garn.

Bladen av filt eller papper.

Blommorna av cupcakeformar plus hårt papp i mitten med valfri färg.

 

Bild lånat från googles.

 

Att skratta är att riskera att verka löjlig

Att gråta är att riskera verka sentimental

Att sträcka ut handen mot en annan människa är att riskera bli involverad

Att uttrycka sina känslor är att riskera visa upp sitt rätta jag

Att lägga fram sin ideal, sina drömmar inför en

Publik är att riskera att förlora dem

Att älska är att riskera att inte bli älskad tillbaka

att leva är att riskera att dö

Att hoppas är att riskera att misslyckas.

 

Men risker måste tas, för den största risken man kan

ta i livet är att inte ta några risker alls

En människa som inte riskerar någonting, gör

ingenting, har ingenting och är ingenting

Man kanske undviker lidande och sorg, men man kan inte

Lära, känna ,förändras, växa, älska, leva

Kedjad av säkerhetsbojor blir man låst,

 man har förverkat sin frihet

Bara en människa som tar risker är fri.

 

Nu är det dags för många att skola in sina barn på förskolan.

Inskolningen, är en inskolning lika mycket för föräldrarna som för barnet.

 

Olika slags inskolning.

 

Olika förskolor tillämpar olika sorts inskolning;

 en del har t ex gruppinskolning

 och andra har individuell inskolning.

 Ibland ökar man på tiden för barnets närvaro

 och minskar successivt på förälderns närvaro,

 på andra ställen får föräldern vara med hela tiden

 till barnet känner sig tryggt.

 Fördelen mer gruppinskolning är att föräldrarna

 och de nya barnen lär känna varandra.

 Fördelen med individuell inskolning är att man är säker

 på att personalen ser just ditt barn och du får också

 en egen tydligare kontakt med personalen.

 

Trygg förälder – tryggt barn.

 

Barn läser tidigt av sina föräldrars reaktioner.

 Redan vid cirka sex månaders ålder så kastar barnet

 en blick på sin mamma för att läsa av reaktionen

 om det t ex en stund ska lämnas över till farfar.

 Om mamman känner trygg och lugn med överlämnandet

 och då ser trygg och lugn ut, så känner sig barnet tryggare.

 

Så är det naturligtvis också när barnet är större

 och det är dags för förskola.

 Om föräldern känner sig trygg och lugn så känner barnet det också.

 Därför är det viktigt både för förälder och barn

 att föräldern ser till att bli trygg med personalen

 och den nya situationen.

 Föräldern måste se till att ställa krav och ställa de frågor

 man vill ha svar på för att känna

 att man litar på den man ska lämna över till.

 Om du t ex känner att du vill träffa personalen

 ordentligt innan inskolningen börjar, så se till att få göra det.

 Det är varje förälders rättighet att få se till att känna sig

 helt trygg i denna nya situation;

 att lämna sitt barn i någon annans vård.

 

Förbereda för förskolestart.

 

Rent konkret kan man förbereda barnet genom

 att i förväg ta reda på förskolans tider och rutiner

 för mat och sömn och försöka så gott det går

 att anpassa barnet efter det,

 under t ex sommaren innan.

 Man ska komma ihåg att barn utvecklas snabbt i den här åldern.

 En ettåring som i maj prompt måste sova två gånger per dag,

 kan ha övergått till en sovstund per dag i augusti.

 Det är också bra att vänja barnet vid att träffa andra barn,

 t ex på en öppen förskola och bra att ha andra vuxna

 som någon gång tar hand om barnet.

 Det är bra att introducera vanlig mat i tid så att inte barnet

 bara har ätit burkmat när det börjar på förskolan.

 

Vem ska skola in?

 

Har man möjlighet att välja så kan det vara bra att den förälder

 som har lättast att lämna barnet sköter inskolningen.

 

Hur lång tid tar det?

 

Cirka två veckor tar en genomsnittlig inskolning.

 Man får dock ha marginal på minst en vecka,

 för ofta så händer det att barnen blir ofta sjuka när de kommer

 i kontakt med de nya bakterierna på förskolan.

 

Några tips och råd.

 

När inskolningen väl är igång finns det några bra punkter att tänka på:

Aldrig smyga iväg från barnet.

 Alltid säga ”hej då” även om barnet blir ledset.

När man sagt ”hej då”, alltid gå och inte komma tillbaka

 så att barnet blir förvirrat.

 Om barnet gråter och är förtvivlat när man går

 är det bättre att ringa efter en stund och fråga om barnet

 lugnat sig om man känner behov av det.

Tillåta barnet att visa alla sina känslor,

 även de negativa (ledsen, arg osv).

 Vuxna vill ofta att barn ska vara glada,

 men för att bli en hel människa måste alla känslor finnas med

 och få bli bekräftade.

 De negativa känslorna är inte farliga

 och ibland kan det vara lätt att rentav trösta för mycket.

Acceptera pedagogernas val av invänjning med dess för- och nackdelar.

 Det är säkert genomtänkt och passar just den pedagogen.

Lita på att personalen vet när det är dags att lämna barnet.

 

Berätta om barnets vanor och personlighet.

 

 Föräldrar känner sina barn bäst och barn måste få vara olika.

Tipsa om vad barnet gillar (lekar, mat m.m.)

Ta med snuttefilt, napp, nappflaska eller annat barnet är mycket fäst vid.

Ev. ta med foton på föräldrar och andra för barnet

 kära människor eller saker.

Märka kläder för att underlätta för personalen.

När man sitter med kan man gärna sitta och läsa,

 skriva eller sy eller något annat.

 Du ska bara vara ett ställe dit barnen kan gå vid behov för att få trygghet.

Har barnet svårt att bli lämnat kan det ibland vara en hjälp

 att barnet får sitta i sin egen vagn där det känner sig tryggt.