Sommarkattens klagan.

 

Ingen ville ha mig när sommaren är slut.
Ingen ville ha mig så mig satte dom bara ut.
Vad då ?

Är jag inte lika söt som när jag liten var ?

Tror ni jag själv kan jaga min mat ?
När jag alltid fått serverat på fat.

Jag suttit här flera dar vid er dörr.
Men ingen har öppnat och kallat in mig som förr

Nu känner jag på mig, jag har inte långt kvar.
Ingen ville ge mig den kärlek som förbjöd.

Att jag for illa i livet
Ingen tog hand om mig som förr
Därför fann de mig död vid er dörr.

Nu lever jag lycklig i en annan värld
där allt av kärlek är mig givet.

För, ingen ville ha mig när sommaren var slut.

 

 

   

Stackars kisse.

 

Det var en gång en pojke som bodde i Stockholm.
Hans namn var Pelle.
Han ville så gärna ha en katt men hans föräldrar har sagt

 att det är jobbigt att ha en katt i staden.
Men de har lovat Pelle en katt

 till sommaren när de far
till sommarstugan som de hyrt.

 

Det är en lång väntan.
Dagarna går och sommaren har kommit till staden.
Mor och far har nu fått semester

 och bilen är packad och klar.

 

Under resan frågar Pelle var de ska köpa katten.
- Dem köper man inte, dem får man på bondgårdar,

 säger far och skrattar högt.
Resan går och Pelle är otålig.
- Är vi inte där snart? undrar han.
- Jo, säger far, där framme ser jag en bondgård, vi stannar där.

 På bondgården ser de en tjock farbror.

 De stannar bilen, kliver ut och frågar bonden om dom kan få en katt.

 

Bonden tittar på dom en stund

 sen brister han ut i skratt.
- Ni kan få hur många katter ni vill,

 de förökar sej som ogräs! säger han,

 när han hämtat sig.

 

Pelle blir jätteglad och springer in i ladugården.
Efter en stund kommer han ut med en liten kattunge.
- Är inte den lite liten, säger mamman och ser förvånad ut.
- Nej då, den är 4 veckor så det går bra, säger bonden.

 

Alla sätter sig i bilen igen och far vidare.

 Pelle är jätteglad.
Han har döpt katten till Tussan.
De leker och kelar med varandra under hela den

 långa färden till sommarstugan.

 

Pelle leker med Tussan hela dagarna.
De är så lyckliga. På nätterna sover de i samma säng.
Den ende som existerar för Pelle är Tussan.

 

Tussan är så lycklig och tänker:
"Vilken tur jag har som har fått en så snäll husse!"
Men sommaren går fort när man har roligt.

 

Men mor och far ser sorgsna på Pelle och Tussan.
Ja, de vet ju. Ja, de vet ju det som inte Pelle vet.
En månad går så fort när man har kul hela dagarna.

 

I slutet av semestern ropar far på Pelle att de ska åka och handla.

 Men han säger åt Pelle att lämna Tussan.
Pelle funderar en stund. Sen springer han till bilen och de far i väg.

 

När Pelle sätter sig i bilen ser han alla sakerna i bilen och frågar:
- Ska vi åka hem?
Pappan svarar:
- Ja sommaren är ju slut nu.
Pelle säger med sorgsen röst:
-Men Tussan då?
Pappan svarar:
-Du vet ju att vi inte kan ha en katt i staden.
-Ja ja, säger Pelle jag har ju mina kompisar i stan!

 

Tussan tittar efter dem.
"Vart ska de?," undrar hon. "Jag brukar ju alltid få följa med".
"Ja," tänkte hon" de kommer snart".
"Så jag går och leker i skogsdungen som vanligt och väntar på Pelle ".

 

Tiden går och det blir kväll. Tussan är kall och hungrig.
Hon går upp på verandan till sitt hem.

 Hon tittar mot den mörka vägen och undrar:
"Var är Pelle ? Ska han inte komma snart, jag är så rädd ".
Till slut somnar hon.

 

Nästa dag när Tussan vaknar är det något vitt på marken,
(det är snö, men det vet ju inte hon).
Tussan blir rädd och tänker: "Om Pelle ändå var här... "

 

Tussan går ut på det vita, det är kallt.
Hon går runt hela dagen och letar mat och något att dricka,
men vattnet har blivit så hårt. (Det är is men det vet ju inte Tussan).
Men hon hittar ingenting, varken mat eller vatten.

 

Det börjar skymma. Tussan går mot vägen och tittar sorgset mot mörkret
"Jag saknar Pelle" tänker Tussan.
"Jag önskar att han var här med mig". Det börjar blir kväll igen.

Tussan går tillbaka och lägger sig på verandan.

 Än en gång tittar hon mot vägen.
Hon tänker på Pelle och hur roligt dom haft.
Tussan blir ledsen och det kommer en tår ur hennes öga,
Den rinner sakta ner på verandan och blir till en iskristall.
"Jag fryser så" tänker Tussan.

 

Tussan vaknar aldrig mer.
Hon somnar kall och hungrig på verandan till sitt hem.
Det som hon trodde var hennes hem, men som bara var en enkel sommarstuga!

 

Skriven av

Percy Björkman.

   

HUNDÄGARVISA.

Vad ska man  ha
som är så bra
en liten vovve ska de va
en som kan äta, skälla och gnälla
och gå  ut med matte varje da.

Hur blir man säll
hur blir man snäll
jo gå  ut med vovven varje kväll,
en som kan kissa, nosa och strosa
vid varje stolpe ställer man sig.

 Man är  lite pryd
går där i smyg
men med vovvar behöver man ej va blyg
hej alla rara mattar
så säger hussarna och skrattar.

   

DJURFÖRSÖK

 

Jag sitter här i min ensamhet och det är bara jag

 som vet att detta är ett
helvete som ingen utanför kan se.
Jag sitter här i min lilla bur,jag är ett så kallat försökdjur.

Jag förstår ej denna grymhet mot oss,

men vi kan ju inte tala förstås.
Här sitter jag nu plågad och glömd bara för att jag från början

 var dömd att offras för att männskan ska vara frisk och sund.

Och jag, jag är ju bara en liten hund.

Klokt sagt.

- Finns det några hundar i himlen? - Naturligtvis !

Om det inte fanns några hundar där så skulle det inte vara någon himmel !

Livet är som ett slädhundspann - står man inte först i ledet är scenen alltid den samma.

Hundar har ett enda mål i livet - att ge bort sitt hjärta.

De flesta hundägare lär sig med tiden att lyda sin hund.

Ju fulare hund - desto mer älskad.

En hund tror att du är den du säger att du är.

Du kan säga vilka dumheter du vill till en hund.

Den kommer ändå att ge dig blicken som säger

" Åh, herregud, du har rätt! Det skulle jag aldrig ha kommit på själv". Sean Connery

Om du tror att du är en person med inflytande, försök att kommendera någon annans hund.

När en mans bästa vän är en hund så har den hunden ett problem. Edward Abbey

Om din hund ogillar någon - kanske du bör göra detsamma.

Pengar kan köpa en fin hund, men bara vänskap kan få den att vifta på svansen.

Ju mer man ser av människorna, desto mer uppskattar man sin hund.

Hundar har bara ett fel - de litar på människan.

Älska min hund och jag vet att du är min vän.

Att lära gamla hundar sitta är ingen konst, det kan dom redan.

Svårigheten är att få dem att resa sig ur fåtöljen när man själv vill ha den.

Människor arbetar för pengar. Vill du ha trohet - köp en hund.

Har du ingen vänskap att ge ett djur - ska du inte ha något.

Om hundar blev bönhörda så skulle det regna köttben från himlen.

Hundens bön till människan - älska mig!

Hundar är olika precis som vi - men annars är vi ganska lika.