Vi behöver ord för att uttrycka oss och ett

språk för att vsa hur vi tänker.

 

För de små barnens språkutveckling är det

därför mycket viktigt att ge dem både ord

och begrepp så tidigt som möjligt.

 Hur ska de annars förstå omvärlden - vad orden betyder

och hur saker och ting hänger ihop?

 

Barn måste ha struktur och den struktureringen

måste vi vuxna hjälpa dem med.

 

De behöver allra först lära sig de vanligaste

rumsbereppen, som t.ex framför, på, i och

under samt likheter/olikheter och motsatsord.

 

Med begreppsträningen följer automatiskt

ett utökat ordförråd!

Det är oehört viktigt för barn att få höra

språket talas, berättas och läsas!

På så sätt lär de sig att skilja mellan språkets

form och deras innehåll, något som

är viktigt för den kommande språkinlärningen.

 

Börja gärna med bilder, berättelser och

böcker mycket tidigt - helst innan barnet

fyllt 1 år!

 Var uppmärksam på hur långt

tålamodet räcker och var intresset finns.

För en del barn är det rösten som är viktig,

för andra är det bilden.

 

Att höra sagor läsas eller berättas ger barnet

ordförråd, talspråk och språkförståelse.

Det stimulerar fantasin, leken och

tänkandet och ger kunskap.

 

När?

Oftast används högläsning som en

avkopplande stund vid nattningen hemma eller

vid middagsvilan på förskolan.

 

 I och för sig är det mysigt,

 men en del menar att det är

synd att sagoläsning förknippas med trötthet

och vila.

 Istället borde man läsa för barn

när de är som mest vakna och mottagliga,

eftersom boken, bilderna och berättelserna

kan få en så avgörande betydelse för barnets

kreativitet och språkinlärning.

Viktigast är dock: Läs något varje dag!

 

Hur?

Det är viktigt...

 

* med rutiner.

 

* att läsa vid en särskild plats i rummet.

 

* att sitta bekvämt (annars byter barnen ställning hela tiden)!

 

* att ha ögonkontakt och närhet.

 

* att samma person läser färdigt hela sagan.

 

* med lugn och ro. Vi ska värna om barna behov

av lugn och ro och en stunds stillhet.

Försök gå in i barnens värld och tänk

på att... barn har ingen brådska.

I alla kulturer har man "kurat skymmning".

Respektera den lilla stunden och träna

barnen i att lyssna.

En "stör - oss - inte - skylt" är bra!

Låt så många sinnen som möjligt beröras:

Gör det lite magiskt, mysigt, mystiskt.

 

Använd:

* tända ljus, svag musik, rökelsedoft (eller doftljus).

 

* tunna, vackra tyger (blanka, skimrande)

men också med päls, sammet och säckväv behövs för det taktila!

 

* färger - guld, glitter, rött, orange, lia...

(varma färger ger ett tryggt klimat).

 

* trollspö.

* sagopåse, sagoväsaka eller sagoskrin

 (att förvara dagens saga i, med saker som illustrerar).

 

* handdockor, fingerdockor.

 

* bilder.

 

* klä ut sig själv ibland, med till exempel

en katt, sjal eller prinsesskrona.

 (En liten förklädnad räcker, annars blir det skrämmande)!

 

Sagoramsa.

Börja sagostunden med en speciell ramsa varje dag,

ett slags förtrollad besvärjelse:

T.ex "I sagans skog" eller "Ringeli, ringeli rosen".

För de barn som är i början av sin tal- och språkutveckling

underlättar du genom att använda konkret material

 

 

Lek och ha roligt!

Bland sinnerna är hörseln allra viktigast för tal-och språkutvecklingen.

 Barnet lär sig genom att lyssna.

 Redan i fosterstadiet lyssnar babyn till sin mammas röst

 och sin mammas sånger.

 De välbekanta ljuden skänker barnet trygghet och ro.

 Efter födseln känner det snart också igen andra ljud,

som till exempel när vällingen görs iordning

 och skakas och ljudet från micron när det plingar till i köket

 eller klicket från barnmatsburken.

 

 Den lilla babyn svarar då med ivriga rörelser,

 eftersom det vet att det ljudet betyder något lustfyllt - nämligen mat!

Att lyssna på det talande språket är livviktig stimulans för det lilla barnet.

 Att så ofta som möjligt få höra den vuxnes prat, sånger, ramsor,

 och piplekar påskyndar och utvecklar språket hos barnet.

Det lär sig att lyssna till klockans tickande

- pappa pekar ochsäger. "Ja, titta! Där är klockan!"

Så kopplas lyssnandet ihop med språket och blir tillen aha-upplevelse för barnet.

Barnet lär sig härma genom att lyssna och barnet lär sig att tala genom att lyssna!

 

Vi omges i vardagen av en massa ljud.

Bullernivån i den miljö som de små barnen vistas i är stundtals

allför hög och de vänjer sig vid att ständigt ha denna ljudridå runtomkring sig.

Då blir det viktigt att ibland stanna upp och lyssna - lyssna till tystnaden,

lyssna och upptäcka både små ljud, vanliga ljud och ovanliga ljud.

Barnen behöver öva sig i att bli stilla och lyssna,

eftersom det utgör grunden till deras språkutveckling.

Språklig medvetenhet leder till en positiv läs-och skrivutveckling.

 Och det är ju inget tvivel alls om att detta stämmer.

Och om barnen tränas i fonologisk medvetenhet

 i förskolan kommer det att ge en långsiktig positiv effekt

 på barnens läs-och skrivfärdigheter i skolan.

För att få ett bra resultat av sitt arbete är det viktigt

 att varje dag avsätta tid till ett välstrukturerat och lustfylldt övningsprogram.

 

I den dagliga språklekstunden ska du gärna använda mycket av:

Rim

Ramsor

Lyssna-lekar

Sagor

Sånger

Alla sinnen

 

Förutom dessa dagliga språklekar är det viktigt att sätta ord på vardagsen.

Prata om det som händer och knyt ord till handling.

 Benämn det du gör och ge ord på det barnet gör.

Barn som hört rim, ramsor och sagor har ett bra utgångsläge.

 De har tränat former och språkstrukturer,

 långa och korta ord samt fantasi och verklighetsord.

Barn som har sett sina föräldrar läsa sagor

 för dem har i regel klart för sig både läsinriktning,

 vad som är upp och ned på en sida och i vilket hörn man börjar läsa.

 

 Detta är ingenting som är vare sig självklart eller medfött.

Också i förskolan bör barnen få bygga upp sin förståelse

 av språket på ett lustfyllt sätt!

Dessa tidiga insatser leder barnen mot en positiv språkutveckling

 och därigenom till en bra start i livet.

Det är här man förebygger framtida läs-och skrivsvårigheter,

 eftersom språkproblem i förskoleåldern mycket

 ofta leder till läs-och skrivproblem i skolåldern.

 Tala-läsa-skriva hör intimt ihop.

 

Som förälder eller förskolepedagog försök att vara:

Någon som lyssnar!

Någon att tala med!

Någon som ger känslan av att det jag säger är viktigt!

Någon som förmedlar känslan av att det är roligt att leka med ord!

Språklig medvetenhet innebär att man distanserar sig till språket

 och reflekterar över det.

 Man ger akt på ordens form och funktion,

 snarare än på deras betydelse.

Betydelse och form är två sidor av samma fenomen-språket.

Språklig medvetenhet inbegriper en omdirigering av uppmärksamheten

 från betydelsesidan till formsidan.

Enkelt uttryckt handlar det om att skilja orden från dess betydelse.

 Att lyssna på hur orden låter-istället för att tänka på vad orden betyder.

 

Man brukar dela upp språklig medvetenhet i följande delar:

Fonologisgt medveten=medveten om ljud.

Ljud

Stavelser

Lysnna

Rim

Ramsor

Morfologiskt medveten=medveten om ord.

Ord

Rim

Ramsor

Sånger

Lyssna

Syntaktisk medvetenhet=medveten om om satsbyggnad.

Meningsbyggnad

Grammatik

Sagor

Samtal

Sånger

Lyssna

Pragmatisk medvetenhet=medveten om språkets användning.

Hur man använder språket.

Högläsning

Samtal

Lyssna

Språklekstuga=genom detta ovan så kommer barnen att bli:

Bra läsare

Bra skrivare

Bra språk

Bra tal

Bra självbild

 

I förskolan bör vi eftersträva att öva alla dela

r av den språkliga medvetenheten.

 Det som är nytt är att vi samlar alla bitar under ett "tak",

 som vi kallar "språklig medvetenhet",

 och att vi arbeta mer strukturerat.