Beskriv känslor.

 

Introducera bilder av personer som upplever känslor.

Diskutera vad personerna känner.

Vad är det i ansiktet eller i kroppen som gör

att man vet vad personen känner?

 

Barnen försöker visa känslan med hjälp av sin egen kropp.

Diskutera vad som kan ha hänt för att det skall kännas så,

om det någon gång har känts så för barnet

och vad som kan göras om det känns så.

Leken ger samtidigt möjlighet att introducera ord och teman

som anknyter till känslor.

 

Vad leken stimulerar: Berättande & ordflöde, Begrepp & benämningar.

Rekvisita: Bilder av personer som upplever känslor.

Teman.

 

Så här kan man lägga upp temapass en stund

varje dag för barnen. 

 Dessa bör vara planerade och ledda av en pedagog.

 

Våra teman är:

 Språk

 Skogen/Omvärldskunskap

 Matematik

  Musik

 

SPRÅK

I de många samtalen i bl. a. leken mellan barn-barn,

barn-vuxen får barnet bl a möjlighet att utveckla sin språkliga och

sociala förmåga.

- Sagor

- Samtal

- Frågor & Svar

- Begreppsbildning

- Ordbilder

- Rim & Ramsor

- Sånger

- Räkning

- Olika fraser

  

SKOGEN/OMVÄRLDSKUNSKAP

I samspelet med naturen, andra människor,

sin närmiljö och att få möjlighet att lära genom sin egen förmåga,

får barnet möjlighet att bl a utveckla sin Natur/Existesiella-, Kroppslig/Kinestetiska-(motoriska), Interpersonella- (sociala)

 och Intrapersonella (jag-känsla) förmåga.

- Jag/Du (socialt samspel)

- Kroppen

- Skogen/Naturens resurser

- Olika yrkesgrupper

- Grundrörelser

 

MATEMATIK

Genom att sortera, jämföra, se och känna på former och siffror

får barnet bl a möjlighet att utveckla sin logisk/matematiska förmåga.

- Begrepp (t ex en/flera, stor/liten, hög/låg)

- Former (t ex cirkel, triangel, kvadrat)

- Siffror (utseende och innebörd)

- Sortering

 

MUSIK

Genom att få sjunga, lyssna och uppleva musik och sånger

och få känna rytm, får barnet bl a möjlighet att utveckla

sin sociala jag-känsla, kroppslig/kinestetiska motoriskt, musikaliska

och språkliga förmåga.

- Sjunga

- Olika musikarter

- Tempo/Takt

-  Ljud

- Instrument

- Rytmik/Rörelse

- Ljudnivåer

 

Vintervatten.

 

Snön på djupet.

 

Mät snöns djup på några olika platser.

Är snötäcket lika djupt överallt?

Var finns det mest snö och var finns det minst.

Vad beror det på tror du?

 

Vit som snö.

 

Ser snön lika ut på alla platser?

Titta på snön intill en väg,

 i skogen, på skolgården och på fler platser,

som du kan komma på.

Hur ser den ut?

Fyll en burk med snö från varje plats och smält den.

Innehåller smältvattnet mer än bara vatten och i så fall vad?

 

Snön avslöjar.

 

Vad kan snön berätta?

Leta spår och ta reda på vem som varit där.

Följ ett spår efter ett djur och se vad det haft för sig.

 

Mat under snö?

 

Om man är ute i skogen på vintern kan man få se gropar i snön,

som rådjuren har grävt för att leta mat.

Gräv en grop i snön och se om du kan hitta något ätbart till rådjuren.

Hur är marken under snön?

Hur tror du att rådjuren klarar vintern?

 

Isigt uppdrag.

 

Hur tjock är isen? Borra hål i isen och mät tjockleken.

Är den lika tjock bland vassen som ute i det fria vattnet?

Hur ser isen ut? Är den jämn eller skrovlig?

Vilken färg har den? Kan man se genom den?

Är den hal? Hur långt kan du glida om du tar sats?

Mät temperaturen i vattnet precis under iskanten och en bit ner i vattnet.

Om du kan så mät också temperaturen vid sjöns botten.

Mät även lufttemperaturen.

Finns det liv under isen?

Med hjälp av en isborr och en liten håv kan du ta reda på det.

Borra först ett hål i vassen på ganska grunt vatten.

Stoppa ner håven i hålet och se om du kan hitta några smådjur.

 

Tappar av is.

 

Leta istappar. Var kan du hitta dem?

Hur kommer det sig att det har bildats en istapp just där du hittade den?

Hur lång är den längsta respektive den kortaste du kan hitta?

 

Av: Professor vatten

 

Vattnets kretslopp.

Lite enklare beskrivning.

 

Vattnet går ständigt runt i ett kretslopp.

Det varken försvinner eller kommer till något,

det betyder att vi nu dricker vattnet som dinosaurierna en gång drack.

1.    Vattnet i sjöarna och haven avdunstar när solen värmer upp det.

2.    Vattenångan stiger uppåt tills det blir så pass kallt

att den kondenserar och bildar moln.

Molnen kan färdas lång väg med hjälp av vinden.

3.    När molnen blir för stora orkar de inte hålla

ihop sig och det börjar regna.

4.    Vattnet samlas upp i floder (eller som grundvatten)

som för det till sjöar och hav där det kan starta

om sin väg genom kretsloppet.

Det är inte alltid som vattnet följer exakt det här mönstret.

 Eftersom vatten ingår i allt liv får det ofta ta omvägar genom växter och djur.

 

Lite svårare beskrivning. 

Vattnets kretslopp.

 

Vattnet är ständigt i rörelse: som ånga från havet, som moln och nederbörd (regn eller snö), som vatten i jorden, som vatten i bäcken och sedan åter till havet. Det kallas för vattnets kretslopp. Den drivande kraften, som får vattnet att röra sig är solen. Om du klickar på pilarna i bilden så får du veta mer om vad som händer i kretsloppet.

 

Nederbörd.

 

De små vattendropparna i molnet slås ihop och bildar större droppar.

När dropparna blivit så stora och tunga att de inte längre

kan hålla sig kvar i molnet, faller de ner som nederbörd.

På de flesta platser är det regn som faller,

men i områden där det är kallt faller nederbörden som snö.

För den del av nederbörden som hamnar i havet är kretsloppet redan slutet, men för den del som faller på land och inte avdunstar,

fortsätter vattnet ner i marken.

 

Avdunstning.

När vatten värms upp av solens energi, avdunstar det.

Vattnet omvandlas då till vattenånga, som stiger upp i luften.

Den största mängden vatten avdunstar från hav och sjöar,

men vatten kan också avdunsta från land - från fuktig jord

och från fuktiga växter.

En del vatten avdunstar även genom att växterna ”andas ut”

det mesta av det vatten som de sugit upp med rötterna.

 

Kondensation.

 

Det avdunstade vattnet fortsätter att stiga uppåt.

På högre höjd är luften kallare och vattenångan kondenserar

och bildar små vattendroppar.

Kondensation betyder att ånga övergår till flytande vätska.

 De små vattendropparna samlas tätt ihop och bildar moln.

Med vindarnas hjälp blåser sedan molnen iväg.

 

Regn på havet.

 

Trots att det regnar mycket blir det inte mer vatten i havet.

I det långa loppet och sett över hela havet är mängden vatten

som regnar ner på havet och rinner in i havet från floder

lika stor som mängden vatten som avdunstar från havet,

så att mängden vatten i havet är den samma.

 

Bäckar, floder och älvar.

 

Nederbördsvatten rinner in i marken och till grundvatten.

Så småningom rinner vattnet ut till bäckar, som sen samlas till åar.

När dessa små vattendrag rinner ihop så blir det större vattendrag

som floder och älvar.

 

Vad är grundvatten?

Grundvatten är vatten som har kommit ner i marken

eller berggrunden och fyller alla hålrum (porer eller sprickor).

Där grundvatten kommer upp till markytan bildas källor.

När markvattnet rör sig neråt finns det luft i en del av hålrummen.

I grundvattnet däremot är alla hålrum eller sprickor fyllda med vatten. Grundvattnet rör sig inte rakt ner som markvattnet

utan strömmar nedåt i sidled.

I jorden är grundvattnet som en underjordisk älv som sakta,

sakta rinner fram mellan jordkornen.

Grundvattnet fortsätter att strömma framåt ända tills

det rinner ut i en bäck eller kanske ut i en sjö.

Till slut rinner det också ut i havet och då är kretsloppet slutet.
Grundvatten används gärna som dricksvatten eftersom det brukar

vara mycket rent (smuts filtreras när vatten rinner genom jorden).

Om man inte har tillgång till en källa kan man gräva

eller borra en brunn och pumpa upp grundvatten.

 

Vattenideér.

* Ställa upp olika vattenstationer utomhus
* Pool och sprinkler
* Vattensprutor

 

Spel och aktiviteter

* Fylla hinken med vatten (med slevar och 2 hinkar - överföra vatten

från den ena till den andra)
* Slänga blötta svampar på varandra.
* Vattenballonger
* Flyta / sjunka experiment
* Göra segelbåtar
* Har båttävling med båtarna du gjort* Vattendans